Fan vad kul det var att se hjältarna igen, och Foppa, det kändes overkligt att han for runt där nere på isen :) Som vi jagade efter MoDo killarna i Kempehallen i min ungdom, vet inte hur många autografer jag har... Jag och två andra tjejer gjorde till och med våran praktik på Kempis för att komma nära killarna, haha, det berättar lite om hur fanatiska vi var för såååå kul är det inte att torka alla stolar i hela Kempis :)

Tyvärr, tyvärr så vann dom ju inte, men fick första målet så glädjen var total där ett tag i början :) Vi lyckades också hamna bredvid MoDo klacken så vi kunde glatt hänga med i alla gamla hejjar ramsor, fy fan vilken ståpäls jag hade i början :)

Två väldigt glada vänner och en lite mindre glad pojkvän :D


Vi drog med oss pojkarna till matchen, ingen av dom det minsta intresserad av hockey, haha. Flemming sa efteråt att det liknade boxningsmatch mer än hockey, och jag ger han lite rätt eftersom det var väldigt bråkigt ett tag, speciellt i första period och som alltid tyckte vi att dommarn var dum i huvudet :)



Som sagt gjorde MoDo första målet och det såg jättebra ut, sen blev det utvisningar och i spel 3 mot 5 kvitterade Djurgården... mutter... Sista minuterna var ställningen 2-1 till DIF och MoDo tar ut sin målvakt innan tekning, DIF vinner tekningen och skjutsar iväg pucken hur lätt som helst in i tomt MoDo mål... suck... Samma sak upprepas ännu en gång innan MoDo sätter tillbaka sin målvakt och spelar sista sekunderna av matchen. Varför tar man ut målvakten innan tekning?? Aja, you win some, you lose some... HEJJA MoDo!