Jag älskar att bo i stan ^^

Jag har läst bloggar, kommentarer på olika sidor, tidningsartiklar. Jag har även sett nya intervjuer från skolan, kyrkan och läst reaktioner från folk runt om i landet.

Jag FATTAR fortfarande inte hur detta har kunnat pågå i ETT HELT JÄVLA ÅR!!!

Av det jag läst verkar det som att "Oskars" familj påverkat sin omgivning genom att tänja och vrida på sanningar. T.ex. "hon var med på gympan dan efter och ingen såg något konstigt på henne vid duschningen" "eftersom hon red barbacka på en häst dagen efter så kan hon inte blivit våldtagen" "hon skulle ha skrikit om hon blev våldtagen och då skulle folk ha hört henne eftersom det fanns folk utanför toan".

Här är ett litet utdrag ur brorsans blogg: "Nu säger svensk lag att man inte får ha en sexuell handling med någon under 15 år vilket då räknas som våldtäkt mot barn. Med lite logik kan man då konstatera att var och varannan 15-årig pojke skulle vara våldtäktsman"

Mmm, men varför erkände "Oskar" våldtäkten om det bara var sexuell handling? Så här har det vridits och vänts på ord och bevismaterial. Ett annat exempel är DNA som hittats i andra tjejens trosor. På en skala från -4 till +4 var resultatet +1 och det vrids till att det kunnat vara vem som helst med liknande DNA.

Jag skulle kunna vrida åt andra hållet genom att översätta skalan till procent där -4 är 0% och +4 är 100%. Då är det till 62,5% "Oskars" DNA i hennes trosor... För övrigt har man inte liknande DNA om man inte är släkt...

Det finns så mycket som stör mig med hela det här. Skolan; hålla sig neutral, wtf???? och ingen där som kan använda Internet, seriöst???? Kyrkan; hur i h*lvete kunde prästen lägga hela vikten på att tycka synd om "Oskar" och bara glömma bort tjejerna, vad fan hände liksom????

Det verkar som att folk stängt av sina hjärnor och bara svalt dessa vridna halvsanningar, spridit det vidare och till slut trott på sina egna ord. En sorts hjärntvättning. Det skapades sympati för "Oskar" och förtal och ryktesspridning om tjejerna.

Uppdrag granskning gjorde ett väl behövligt arbete när dom nystade upp den här storyn och sände den. Baksidan är att programmet självklart vred åt andra hållet, åt tjejernas håll. Så nu tror hela Sverige att alla Bjästabor stöttat "Oskar" med resultatet att alla Bjästabor nu kommer att lida för vad några, som det verkar, få personer har skapat.

"Oskars" familj har dessutom publicerat "Oskars" riktiga namn och adress på bloggar och kampanjer på Internet, tog mig typ 2 min att hitta på google... han kommer vara stämplad lång lång tid framöver. Jag skulle dessutom vara lite rädd för hans säkerhet nu när hela landet reagerat... tyvärr eftersom det knappast var hans egen idé att dra tillbaka sitt erkännande... Inte ok att våldta, men ett erkännande och ärliga skuldkänslor hos honom hade liksom gett hopp om en bättre framtid.

Snön smälter överallt och stora vägarna är redan rena och torra.

Så plötsligt händer det... ska på min andra intro och jag är riktigt nervös eftersom jag inte har någon erfarenhet av det handikapp denna brukare har; autism. Kommer dit, får se dagens schema och det är fullpackat med aktiviteter! Brukaren är pigg, alert, en störtskön lirare, på sitt alldeles egna tillslutna sätt. En av de första saker som händer är att hon jag går intro med frågar om jag hört nåt om stället innan, jag svarar nej och hon säger bra... redan där blir jag intresserad :) Mmm, jag är nog lite konstig :)

Mitt förra jobb var väl kanske också ett sånt ställe, dit vikarier inte ville och bara några få poolare var inskolade. Krävande? ja, svårt? jo, lärorikt? japp, givande? enormt!

Mitt förra jobb och den här arbetsplatsen är helt olika, men båda kräver/de mycket och sånna ställen får nog lätt dåligt rykte, men är man intresserad och lär sig klara av det kan det bli enormt roligt och givande.

Efter halva dagen fick jag veta att det fanns ett vikariat på stället om jag var intresserad.... :) Jag har ju hittills varit helt och hållet ute efter en ny nattjänst, men faktiskt, jag kände att detta lockar mig enormt och jag lovade att fundera.

Autism fascinerar mig och arbetssättet runt brukaren, fyrkantigt, strukturerat, mot ett större mål, det är absolut nåt jag vill lära mig mer om.

Några dagar senare ringde jag till en av de som ska hitta jobb till mig och berättade hur jag kände, jag är jätteintresserad men vill gärna ha mer intro innan jag bestämmer mig. Hon blev först förvånad över att jag hamnat i jobb där, sen blev hon ännu mer förvånad över att jag var intresserad av fortsatt arbete där :) Jag har nu gått tre introdagar och hinner göra tre till innan jag har möte med chefen. Tar jag det blir det nog långvarigt, tjejen jag ska vikariera för har börjat jobba fackligt och kanske inte kommer tillbaka alls.

Om nån hade sagt för en månad sen att jag skulle välja 97% dag/kväll före 80% natt hade jag skrattat högt! ;)

Nu verkar snön vara på väg bort, och fort går det! Hundarna och jag försöker njuta av den sista snön så mycket vi kan. Idag tänkte jag ta med mig termosen och fika ute i skogen uppe vid klubben, det har varit så fina dagar med sol så jag har tänkt varje gång vi gått där att man skulle ha haft lite fika med sig :)

Några dagar sedan ute på den lilla kissrundan :)